Skip to main content

Författare: Anna Persson

Virtuella rekryteringsmöten

Att ha en anställningsintervju över internet är en attraktiv möjlighet – för klimatet, för tillgängligheten och för effektiviteten. Men viss förberedelse och kunskap krävs för att den personliga dimensionen inte ska gå förlorad.

Vid en rekrytering kan geografisk placering och fullbokade kalendrar vara aspekter som försvårar möjligheten för ett fysiskt möte. Att då kunna erbjuda kandidaten en intervju på distans skapar större flexibilitet och därmed bättre förutsättningar för att få till ett möte. Att arbeta med virtuella rekryteringsmöten är även ett positiv alternativ ur klimatsynpunkt, då det eliminerar resandet.

Digitaliseringen skapar även nya möjligheter innan det är dags för intervju – till exempel fler sätt för kandidaten att presentera sitt CV. Idag är det inte ovanligt att kandidaten skickar in sitt CV i form av en video, där kandidaten muntligt berättar om sig själv. Den här presentationsformen skapar en bra grund inför det virtuella mötet, då rörlig bild redan presenterats.

 

För att göra proffsiga digitala intervjuer behöver man tänka på ett antal saker. Det gäller att efterlikna ett fysiskt möte så mycket som möjligt, så att dynamiken i samtalet inte riskerar att gå förlorad. Nedan listas tre viktiga aspekter att tänka på:

 

  1. Var tydlig med syfte och förutsättningar

Rekryterande konsult måste försäkra sig om att kandidaten har förstått syftet med intervjun. Kandidaten får lättare att slappna av om hen vet var i processen intervjun är och hur mötet är upplagt.

 

Skicka därför inbjudan i god tid och presentera agendan. Förklara tydligt vad de tekniska förutsättningarna är. Det skapar en bra grund för att få en personlig atmosfär under mötet.

 

  1. Led mötet

Det är viktigt att konsulten sätter tonen i början av intervjun. Kandidaten ska känna att det finns ett tydligt fokus och att konsulten är genuint intresserad. En tydlig känsla av närvaro, trots distansen, ger förutsättningar för att den intervjuade visar mer av sig själv och personligheten framträder tydligare. Kroppsspråket kommer i mindre grad fram i ett digitalt möte, vilket man behöver vara medveten om och också ta höjd för i helhetsbedömningen. Som avslutning på mötet är det bra om konsulten sammanfattar vad som har sagts och återupprepar vad som är nästa steg i processen.

 

  1. Ta hand om teknik och infrastruktur

Intervjuer med bra bild- och ljudkvalitet är avgörande. Det är viktigt att uppkopplingen är stabil så att det inte blir fördröjning eller att samtalet bryts under mötet. Därför underlättar det att ha support nära till hands, som kan lösa eventuella problem med tekniken.

 

För att på bästa sätt kunna avläsa varandras kroppsspråk krävs det att en större del av personens överkropp syns i bild. Deltagarna måste ha ljuset framför sig, gärna från flera ljuskällor för att undvika skuggor. Ett vanligt misstag är att någon sitter med ett fönster bakom sig.

 

Dåligt ljud påverkar mer än vad många kanske tror. Det kan vara återkommande ljudbortfall, störande ljud nära micken eller ett dåligt headset. Att det ekar i ett rum påverkar också helhetsupplevelsen, därför är det bra att sitta i ett välmöblerat rum med textilier.

 

Avslutningsvis: Att träffa kandidater på distans fungerar utmärkt i de flesta typer av rekryteringar. Vid tyngre chefsrekryteringar där det är extra viktigt att få en djupare personlig kontakt är vår rekommendation att det digitala mötet kompletteras med ett eller flera personliga möten. Det personliga mötet ger trots allt dimensioner som det är svårt för det digitala mötet att matcha, fullt ut.

 

 

Nyfiken på… Monica Skagne!

Sedan Monica tillträdde som kommunchef i Växjö för drygt 5 år sedan har mycket hänt. Nya arbetssätt och en implementering av en koncernstruktur har gett eko i landet och fler andra kommuner tar nu efter. En resa som också inneburit hårt arbete för alla involverade och en del kritiska röster har också höjts. Vi har träffat Monica för att höra hennes reflektioner kring förändringen.

Du har ju initierat och drivit ett större förändringsarbete sedan du klev in som kommunchef för dryga 5 år sedan. Vad har varit viktigast att genomföra?

Det absolut viktigaste var att vi införde koncernstyrning! Genom detta involverades alla – förvaltningar och bolag – som behövde involveras i aktivitet och beslut. Detta arbetssätt gav också de som är övergripande ansvariga – VD:ar och förvaltningschefer – förutsättningar att ta sitt ansvar fullt ut, och därmed ökade vi också vår förmåga att leverera mot våra politikers mål och förväntningar. Vi var först i Sverige med detta och det är jag riktigt stolt över! En annan viktig sak var att vi identifierade och stärkte oss mot våra gemensamma målgrupper, de vi är till för – invånare, företagare och besökare.

Lyft fram ett par viktiga milstolpar i den här förändringsresan!

En händelse som har etsat sig fast ordentligt i minnet är Chefens dag i mars 2016. Då presenterade vi, jag och koncernledningen, det arbete vi genomfört kring vår gemensamma värdegrund som idag är implementerat. I detta arbeta tydliggjorde vi också medarbetar- och chefsansvar, kan tyckas banalt, men jätteviktiga redskap som skapar bra förutsättningar för oss alla i vardagen.

En annan milstolpe var när det politiska beslutet togs om ett processorienterat arbetssätt och även uppföljning av leverans i varje process. Detta var i juni 2017, ett modigt beslut som togs av våra politiker! Idag genomsyrar detta arbetssätt hela kommunkoncernen, verksamheternas uppdrag har blivit än mer tydliga och vi kan enklare styra och leda mot uppsatta mål.

Det har ju också stundtals varit en tuff resa, du har blivit kritiserad, hur har du hanterat det?

Jag har ju klart reflekterat kring den kritik som framförts och funderat över vad jag kunde gjort annorlunda. Jag har en stark tro på att det vi gör är rätt, det ger mig energi, men självfallet har jag blivit tilltufsad vid några tillfällen och det har också gjort mig ledsen. I backspegeln så kom jag in med en annan typ av ledarskap med ett tydligt uppdrag att förändra och effektivisera. Här kunde mitt uppdrag kommunicerats ut tydligare, och såklart kunde jag har varit tydligare kring varför vi behöver genomföra en del förändringar, och kanske också gett lite mer tid till mina chefer att reflektera. Men det är svårt att balansera ”gas och broms”, något jag absolut kan förbättra, när man ser så mycket bra som kan komma ur förändringen!

Du är en offentlig person numera, hur har det påverkat dig?

Jag har i mina tidigare uppdrag varit medialt ”påpassad” men jag var nog inte riktigt beredd på att bli citerad eller recenserad i media som jag har blivit. Att bli granskad är en del av jobbet, och det är viktigt, jag har trots allt ett stort ansvar och representerar en viktig samhällsfunktion. I början var det tufft och jag har också tagit hjälp för att kunna hantera det ännu bättre.

Men hur hanterar du att vara ”påpassad” av media?

Jag försöker vara mig själv i alla lägen, och jag är väldigt stolt över mitt uppdrag och ansvar. Jag, liksom alla medarbetare har ett för samhället och alla invånare, viktigt arbete, och med det följer att många har åsikter. Det är en del av jobbet, helt enkelt.

Har ditt ledarskap förändrats mot tidigare, med tanke på offentligheten?

Över tid, nej. Men som exempel så har återkoppling i syfte till förbättring och utveckling alltid varit ett viktigt redskap för mig. Här fick jag ibland kritik initialt, jag var lite för rak och tuff. Här försökte jag tänka på detta och vara lite mjukare i mitt uttryck. Jag lyckades inte alltid, jag har det fortfarande med mig, men om du frågar mina medarbetare idag så skulle de nog fortsatt beskriva mig som rak, men med större förståelse för att det i grund och botten handlar om mitt engagemang.

Vad anser du krävs av ledare i offentliga uppdrag som inte är lika viktigt i det privata näringslivet?

Allt material, såväl skrivelser som SMS är offentliga handlingar. Här krävs en tydlighet så att informationen inte kan misstolkas. Det kan ibland hämma transparensen, vilket i de fallen är olyckligt. Här finns, liksom i många stora privata bolag, många intressenter. Förankring är oerhört viktigt. Sedan måste man vara medveten om att även om jag är högsta chef, så är det politikerna bestämmer!

Vad ser du framåt, vad blir fortsatt viktigt för er att driva/hålla fokus på?

Vi måste fortsatt arbeta med att stärka oss internt, för att vara starka för dem som vi är till för, invånare, företagare och besökare.

Vad är i ditt tycke, de största skillnaderna/likheterna från dina tidigare arbetsgivare och din nuvarande, det offentliga näringslivet?

Om man tittar på stora privata företag där jag verkat innan och jämför med min arbetsplats idag, så är beslutsgången supertydlig här. Man vet, på riktigt, vem som fattar besluten och var de fattas. Det skapar en trygghet i beslut som jag inte alltid upplevde i mina tidigare roller inom näringslivet. Jag tror också att näringslivet skulle gynnas av att förstå vad vi faktiskt kan hjälpa dem med! Men här måste vi så klart bli bättre på att förklara. Vi tror att vårt sätt att jobba och vår nuvarande kraftsamling kring arbetet med vårt gemensamma varumärke hjälper både oss och dem vi är till för.

Jag upplever att det finns en otrolig kompetens i alla våra verksamheter och ett mycket stort ansvarstagande, liksom hos mina tidigare arbetsgivare. Vi har också samma utmaningar och kämpar med effektivitet, leverans och uppföljning – precis som vilket privat företag som helst – men med ett annorlunda uppdrag.

Det som är fantastiskt med att arbeta i en kommun är att vi är en del av den demokratiska kärnan – vi arbetar utifrån våra folkvalda politikers uppdrag, och levererar tjänster och service till dig varje dag, genom hela ditt liv. Det är en verklig ynnest att få vara en del av detta!

Hur påverkar COVID-19 globala företagsledare?

Re-Source är partner i INAC, ett globalt nätverk inom Executive Search med över 130 konsulter världen över. Vi har tillsammans genomfört en global undersökning för att förstå vilken påverkan COVID-19 har på beslutsfattare världen över.

Resultatet blev ”COVID-19 Business Impact Outlook Report”, där 536 chefer från 41 länder har svarat på frågor kring det ”nya normala” efter COVID-19 och hur de påverkas när det handlar om att driva företag.

En av flera nämnvärda insikter i rapporten är att 5% av företagsledarna planerar att öka antal medarbetare tack vare nya affärsmöjligheter. Intressant är också att 56% planerar att behålla hemmakontor för ett signifikant antal medarbetare, vilket kommer att resultera i en minskning av behov av kontorsytor. Och överlag är man överens om att som företagsledare framåt så behöver man vara uthållig, strategisk, framåttänkande och inspirerande.

Ladda ner och läs mer om resultaten här!

https://re-source.se/wp-content/uploads/2020/05/COVID-19-Business-Impact-Outlook.pdf

Nyfiken på Ulric Wilhelmsson…

För knappt ett år sedan startade Ulric Wilhelmsson sin nya resa som koncernchef på Svenska Trävarugruppen AB. Svenska Trävarugruppen (STVG) ägs av Peter Gyllenhammar AB, ett investmentbolag där ägaren Peter Gyllenhammar har en stark tro på att trä är framtidens material. Det är en relativt nystartad koncern vars vision är att vara en modern one-stop-shop för träbaserade produkter.

När Ulric tog sig an uppdraget som koncernchef så bestod STVG av två bolag, Direktlaminat i Hjortsberga och Wiwood i Vittsjö. Peter Gyllenhammar var tydlig med sin tillväxtstrategi och Ulric har på mindre än ett år varit med och förvärvat inte mindre än tre bolag.

Hur var det att ta sig an rollen som koncernchef på Svenska Trävarugruppen?
För mig var det som en livsdröm som gick i uppfyllelse. Peter är en fantastisk entreprenör, och att få skapa en koncern tillsammans med en ägare som både vill och kan, är en magisk känsla. Jag har min bakgrund i Gunnebo, där jag i stort sett har jobbat inom alla områden utom inköp, och därifrån har jag med mig kunskaper om både försäljning, produktion och organisation. Det känns riktigt roligt att få använda mig av dessa kunskaper nu när vi växer som vi gör.

Tre förvärv på mindre än ett år, hur har ni hanterat det?
Det har gått bra. Det är klart att det är tufft att integrera bolagen, men det måste också få ta lite tid. Med tanke på att detta är en ny koncern så finns det inte någon uttalad kultur som vi kan föra över, utan alla bolag tar ju med sig något in i gruppen. Och i det jobbet så är koncernledningen viktig, det gäller att alla tar ansvar för hela koncernen och alla delar, och inte bara blir specialister på sitt område. 

Ni har förvärvat bolag som i vissa fall har en historik av att inte ha varit så lönsamma, hur resonerar ni kring det?
Vår strategi är att titta på bolag inom träbranschen, vi brukar skoja om att ”finns det bara ett sågspån i fabriken så är bolaget intressant”. Men skämt åsido, vi har ett mycket brett perspektiv när vi analyserar möjliga förvärv. Vi tror att bredden som vi kan erbjuda kunderna är en av nycklarna, liksom synergierna i bland annat sälj- och inköpsorganisationen.

Vilka har de största utmaningarna varit?
En utmaning har varit att gå från det storskaliga till att tillfredsställa en marknad som har blivit mer småskalig. Våra kunder vill inte lägga produkter på lager och det ställer krav på att vi har effektiva logistiklösningar. Sen är ju självklart Coronaviruset en utmaning för oss, liksom för så många andra. Många kunder vill inte ta emot säljbesök, och vi måste ställa om till en ännu högre digital marknadsnärvaro. Men vi har en stark säljorganisation med bra driv, så det löser vi.

Hur är det att ha ett investmentbolag som ägare?
Det är riktigt roligt. Vi har en gemensam målbild och bygger detta tillsammans. Peter har byggt upp sitt investmentbolag genom att vara försiktigt aggressiv, vilket har resulterat i ett kapitalstarkt bolag. Vi kompletterar varandra bra, vi båda älskar att göra affärer och så har vi Carina Heilborn, CFO i PG AB, som är en hälsosam broms för oss. I framtiden är det inte helt otänkbart med en börsnotering, vilket givetvis också känns väldigt spännande.

Vad tar du med dig för personliga lärdomar?
Den ena är att inte starta för mycket samtidigt, det är viktigt att prioritera. Det andra är att när man jobbar med organisationen så tar allting mycket längre tid än vad man tror. Och man har ju med människor att göra, det måste få ta lite tid att göra förändringar. Men allt går om man vill!

Som konsulter på Re-Source har vi förmånen att få jobba med spännande bolag och engagerande människor; Ulric, Peter och Carina är inga undantag. En viktig del i våra uppdrag är att ge kandidaterna en tydlig bild av vad de kan förvänta sig vid en eventuell anställning, och också säkerställa att kandidaten kommer att kunna trivas och leverera resultat i den miljö och med de förutsättningar som erbjuds. Det är den matchningen som är kärnan i vårt erbjudande, och det är också mot detta som vi också erbjuder en generös garantitid.

När chefen är en gigare

Allt fler yngre chefer väljer tillfälliga chefsuppdrag. Vad de drivs de av? Och vad innebär det för arbetsgivaren och för organisationen?

Plötsligt läser vi om gig-ekonomin överallt.  Om att allt fler unga väljer flexibilitet och frihet framför fast anställning, om deras drivkrafter, livsstil och värderingar. Om framväxten av nätverk för digitala nomader. Men också om hur arbetsgivare behöver tänka nytt för att attrahera gigare, och för att ge dem rimliga villkor kring försäkringar och pensioner.  

Hur ska vi tänka som rekryterar chefer? Är gig-chefer bara ett nytt ord för interims-chefer, ett upplägg för tidsbegränsade jobb som funnits och fungerat i decennier? Det var ett av områdena på vår senaste konferens i nätverket Exsead Alliance. Det blev tydligt att vi, med executive search-bolag i olika delar av Sverige, delar samma bild; nu väljer allt fler yngre chefer att bilda sitt eget bolag och ta tillfälliga chefsuppdrag – och utvecklingen går fort.

Från att huvudsakligen handlat om seniora chefer som överbryggar en vakans eller driver ett specifikt förändringsprojekt, och inte alltid varit helt självvalt utan en möjlighet mot slutet av en lång chefskarriär, möter vi nu allt fler unga chefer som tackar nej till fast anställning. ”Om din uppdragsgivare är ute efter att driva den här förändringen med full kraft under ett år är jag intresserad av att ta det som ett tidsbegränsat uppdrag. Om de vill anställa någon är jag inte rätt person”.  

Vilka är gig-cheferna?

De vi möter drivs av ett tydligt uppdrag där de kan använda sin kompetens och sin kraft för att leverera synliga resultat på kort tid. De får energi av att driva förändringsarbete. De är nyfikna och intresserade av att verka i olika organisationer och kulturer. De vill känna sig fria, engagera sig i egna eller andras projekt i perioder, eller har helt enkelt hittat sitt sätt att skapa balans mellan jobb, familj och egentid.

Vad tillför de?

Efter resonemang med uppdragsgivare som prövat unga gig-chefer får vi blandade slutsatser. De kommer in med energi och kraft, och drar igång sitt förändringsuppdrag utan startsträcka säger flera. De har med sig nya perspektiv och andra erfarenheter av allt från tekniska lösningar till arbetssätt och metoder.

De blir som en managementkonsult fast på insidan, de är ju en del av organisationen den tid de är här, säger några. Eftersom de inte redan har relationer och lojaliteter i organisationen upplever de stor rörelsefrihet internt; kan de riva osynliga strukturer och överbrygga gamla barriärer. De ställer tydliga krav på sina medarbetare och de får folk att prata med varandra och komma framåt, hör vi också.

Baksidan då?  

Brist på kontinuitet och långsiktighet är – inte förvånande – det som först kommer upp i våra samtal. De hinner inte skapa sig en helhetsbild av verksamheten och organisationen och har inte förutsättningar att förutse konsekvenserna av sina insatser. Det som ger positiv effekt på kort sikt kan ha baksidor som behöver tas om hand längre fram – då är de inte kvar, är en vanlig reflektion.

Våra uppdragsgivare är också samstämmiga om baksidan ur medarbetarnas perspektiv. De får energi och blir utmanade av sin gig-chef, men de saknar en chef med längre perspektiv på deras utveckling och de saknar känslan av trygghet och tillhörighet som kommer med en längre arbetsrelation med sin chef. ”Gärna en gig-chef, men inte flera i rad!”